Beständig förbättring? : om en företagsutvecklad belastningsergonomisk modell / Linda Törnström.

Härtill 3 uppsatser

Licentiatavhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007

Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation. Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet. Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system. Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet.

This thesis focuses on musculoskeletal disorders in Swedish industry and especially manual assembly, and focuses on effects and consequences of a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders. The overall purpose of this thesis is to shed light and develop knowledge of the model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders by focusing factors supporting and hindering the implementation and application of such a model. Three papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, and were carried out in a car assembly plant. One of the studies also include a confectionary company. The results are based on observations, interviews, questionnaires and company documents. Paper I focuses on continuous improvements in an assembly plant for cars and how quality- and ergonomics issues are integrated in that work. Paper II describes the work with continuous improvements at the car assembly as well as at the confectionary manufacturer and focuses participation and musculoskeletal disorders within these systems. Paper III describes a company developed participatory model with the aim to reduce risks for musculoskeletal disorders and focuses the implementation and application of this model. The study also focuses on changes and effects and factors supporting and hindering the implementation and application. In car assembly, continuous improvements had a complicated structure and a lot of forums and an internally developed model, BME. In the confectionary manufacturer, the continuous improvements were more informal and were based on a suggestion scheme and a short communication channels with management. The use of the BME model lead to increased interest in work nvironment issues, improved the competence in ergonomics, supported isualisation, clarified ways for processes and decisions, created unique teams for ergonomic assessments, but had simultaneous a potential for conflicts, was resource demanding and complicated the role for the safety representatives in their task of dealing with work environment issues.